Halvtid
Året går mot sitt slut men jaktåret är bara halvvägs, även om det redan efter januari tunnar ut på de jaktbara arterna. Jag har haft ihjäl ett rådjur för den gamle taxen, kanske var det sista rådjuret som skjuts för honom.
Har givetvis också släppt det lilla röda yrvädret,han fattar fortfarande inte vad vi håller på med, även om han tenderar att ta ut svängarna lite mer när vi söker fågel. Han har markerat älg flera gånger men vågar inte ge sig i kast med så stora varelser än,lika bra han ger fan i det kanske, men samtidigt vill man bara att han ska jaga någonting överhuvudtaget. Tålmodighet är en av mina svagare sidor har jag märkt...
Raikus syster går det något bättre för, hon har iallafall skällt sin andra tjädertupp till skott här i dagarna, alltid något att glädjas över!
Jag konstaterar att det ser ut att bli kärvigt att leverera den där tjädern som farsan beställde till nyårsmiddag tidigare i höstas..."Man kan ju alltid torrskjuta en", som en klasskamrat uttryckte sig, men det är väl inget som tilltalar mig, det vore ju som att en stövarjägare sköt hararna i uppsprång,eller en älghundsägare skjuter älgar i äppelhögen,eller ...ja ni fattar..
Avsaknaden av snö är egentligen inget som rör mig i ryggen. Snö är ju nästan alltid bara till djävulskap för det vilda, undantaget är väl då skogsharen som når nya beteshöjder och smälter in i landskapet. Men lite skarsnö skulle ioförsig göra gott åt rävlocket,men det kan vänta ett tag till. Sen underlättar snön förstås att lokalisera de där djuren som ingen jävel egentligen vill ha i sin närhet.Våra värnlösa och söta vargar blir mycket märkligt nog inte färre,trots den hårt inavlade stammen och den oerhört grymma och hänsynslösa organiserade illegala jakten. Jag skulle kunna skriva löpsedlar åt aftonbladet fanimej...
Nej detta får räcka för den här gången. Gott nytt år!
Har givetvis också släppt det lilla röda yrvädret,han fattar fortfarande inte vad vi håller på med, även om han tenderar att ta ut svängarna lite mer när vi söker fågel. Han har markerat älg flera gånger men vågar inte ge sig i kast med så stora varelser än,lika bra han ger fan i det kanske, men samtidigt vill man bara att han ska jaga någonting överhuvudtaget. Tålmodighet är en av mina svagare sidor har jag märkt...
Raikus syster går det något bättre för, hon har iallafall skällt sin andra tjädertupp till skott här i dagarna, alltid något att glädjas över!
Jag konstaterar att det ser ut att bli kärvigt att leverera den där tjädern som farsan beställde till nyårsmiddag tidigare i höstas..."Man kan ju alltid torrskjuta en", som en klasskamrat uttryckte sig, men det är väl inget som tilltalar mig, det vore ju som att en stövarjägare sköt hararna i uppsprång,eller en älghundsägare skjuter älgar i äppelhögen,eller ...ja ni fattar..
Avsaknaden av snö är egentligen inget som rör mig i ryggen. Snö är ju nästan alltid bara till djävulskap för det vilda, undantaget är väl då skogsharen som når nya beteshöjder och smälter in i landskapet. Men lite skarsnö skulle ioförsig göra gott åt rävlocket,men det kan vänta ett tag till. Sen underlättar snön förstås att lokalisera de där djuren som ingen jävel egentligen vill ha i sin närhet.Våra värnlösa och söta vargar blir mycket märkligt nog inte färre,trots den hårt inavlade stammen och den oerhört grymma och hänsynslösa organiserade illegala jakten. Jag skulle kunna skriva löpsedlar åt aftonbladet fanimej...
Nej detta får räcka för den här gången. Gott nytt år!
Kommentarer
Trackback
